Håhåjaja. ..
Jag skriver på Facebook och jag raderar. Jag skriver i bloggen och jag raderar. Jag vill skriva om roliga och bra saker och om glädje. Men jag vill även skriva om sorg och smärta och om verkligheten. Men jag får en känsla av att jag stör andra som bara är så super lyckliga. Bara lycka och glädje. Inga tråkigheter och absolut inget tyckande om samhälle eller politik trots att vi påverkas så mycket av hur landet styrs. Och av allt hemskt som händer i Sverige och övriga världen.
Så lite en del verkar veta om livet. Bortskämda? Ja kanske. Men på en sekund kan livet förändras även för den som legat inlindad i bomull hela livet. Eller är det så att de som bara visar upp lycka och aldrig tycker eller tänker eller visar någon åsikt är de mest olyckliga? Vem vet?
Men det är nog så att inte vill någon plötsligt se ett inlägg på Facebook om att människor sörjer eller påminnas om att döden finns bakom hörnet.
Nej jag ska kanske inte skriva om det verkliga livet. Men jag vet. Alla som lever kommer att drabbas någon gång. Man blir inte stark av motgångar. Man blir stark av hur man hanterar motgångar.
Och även om jag alltid kommer att ha tunga stunder är jag lycklig, glad och tacksam över så mycket som är bra. Jag har det bra och njuter av livet. Men livet är både tungt och lätt.
Jag vet inte vad jag vill komma fram till egentligen....
Men hurra för alla lyckliga människor! Och hurra för alla som kämpar på med olika saker!
